tisdag 12 april 2011

Idag

tog jag en låååång promenad bort till travet med hunden för att jag trodde att Tasseborg låg där. Skulle köpa hundschampo, men det visade sig att de flyttat så då fick jag gå en sväng till. Blev väldigt sömnig av blåsten så jag slocknade på soffan när jag kom hem. Höll därmed på att missa middan jag skulle på...

Och det hade varit synd.
Jag gillar verkligen människorna som var på middan. Skidåkare. Måste vara nåt speciellt med dem. De är speciella. Jag, som aldrig känner mig särskilt hemma i grupper av människor, känner mig helt lugn bland dessa människor. Om jag ska analysera närmare tror jag att det beror på att skidåkare är väldigt toleranta med att människor är olika, och att det är ok att vara annorlunda.

I hur många sammanhang eller grupper av människor är det ok att inte passa in, att vara annorlunda, eller göra annorlunda? Det hör liksom till gruppers natur att det är något som ska föra dem samman och om man sticker ut från det men ändå är del av gruppen blir den orolig.

Skidåkare är bra gruppmänniskor. Många grupper har att lära av dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar