onsdag 27 juni 2012

Tjejmilen, Göteborgsvarvet och generationsmöten

I våras sprang jag Göteborgsvarvet tillsammans med mina niecer och dottern. Alltså jag och ungdomarna. Riktigt kul!
Kul att man kan mötas över generationsgränserna och känna att man är jämlik. Hur många såna arenor har ni? När inte den inbyggda hierarkin finns? Vem bestämmer vad som ska ske, var man ska äta, vad man ska göra... Nån som fattar?

Då i våras möttes vi som totala jämlikar. Det var grymt!

Nu har vi anmält oss, som kvartett, till Tjejmilen. Inte riktigt samma konstellation, men fortfarande jag och den yngre generationen brudar. Vi har även anmält oss till Göteborgsvarvet 2013.

Nu ska vi bara träna lite också!


Dagfärsk VI-tidning

Har en alldeles ny oläst Vi-tidning i min hand. Ska ta lång tid på mig, lusläsa varje artikel, betrakta alla bilder och fundera över alla små klurigheter. Sen ska jag njuuta av korsordet lääänge.

Leve VI!

måndag 25 juni 2012

Varför är det så svårt att vara ledig?

Jag är lärare, jag jobbar mycket under läsåret.
Jag måste ta många beslut varje dag, jag har väldigt många relationer att underhålla, jag har många saker att hålla reda på, jag förväntas ha koll på aktiviteter, planeringar, tider, elever, iup, provresultat, uppsatser, böcker, ny forskning... Ni förstår, hjärnan går på högvarv mest hela tiden.

Maj är den månad då allt går i spinn! Då spetsas tyfonen ytterligare.

Så blir det juni och så småningom sommarlov. Åtta veckor ledigt!
Varje år tänker jag att jag ska göra så lite det bara går, bara ta hand om mig själv och göra det jag mår bra av. Jag är värd det efter ett hektiskt läsår.

MEN det går inte.

Huvudet är så fullt av idéer och saker som är så kul att fylla undervisningen med. Efter EN dag kickar rastlösheten in! Det kliar i fingrarna att få hitta på nåt kul med eleverna. Det finns ju så mycket som inte är gjort. Och nu när den digitala revolutionen kan bli verklighet även i klassrummen med en-till-en eller paddor, då finns det en helt ny värld med möjligheter.
Fördelen är att nu under sommarmånaderna finns tiden att förbereda till tänderna, vilket jag inte alltid hinner under läsåret.

Så även om jag inte vilar mig på det sättet jag alltid tänker att jag ska, blir det ändå vila eftersom jag får tänka till punkt!

Glad sommar, alla lärare!

onsdag 20 juni 2012

Olika

Att tillbringa några dagar in på sommarlovet gör susen för tänkandet. P1 hjälper förresten till a great deal. Jag hinner bara lyssna på p1 på morgnarna då jag jobbar och då är det bara nyheter och rapporter från Syrien eller Grekland eller nåt annat som det har vänts ut och in på till leda.

Nu på sommaren hinner man lyssna på ALLT! Vilken källa till att tänka nya tankar. Längtar ihjäl mig till Sommar i p1 börjar!! Då är det sommar!

Idag slår det mig hur olika vi människor är. Hur olika vi hanterar olika situationer och hur olika vi tänker och handlar. Hur lätt det är att generalisera och tro att alla har samma utgångspunkt som jag. Att tänka på samma sätt som jag alltid gjort, som jag har blivit lärd att tänka.

Ett lite fånigt exempel på det är gårdagens intervju med fotbollsspelaren Jane Törnqvist i p1-progammet Tendens. Programmet handlade om "Den orättvisa sporten" som går på djupet med att damfotbollen bara har en bråkdel av Fotbollförbundets budget och hur orättvist damfotbollen behandlas. (Varför heter det inte Fotbollsförbundet??)
Intervjukvinnan ville få Jane att berätta hur orättvist hon hade upplevt situationen att vara en kvinnlig elitfotbollsspelare jämfört med en manlig, medan Jane inte tyckte det. Hon sa att situationen är så här och jag är inte så intresserad av pengar.

HALLLÅÅ! Tänkte jag (av gammal vana). Inte så intresserad av pengar?! Det handlar väl för sjutton bövlar om rättvisa! Är hon helt körd i bollen! Nickat för mycket, kanske!??

Sen sa hon att: "Vill vi att damfotbollen ska bli lika kommersiell som herrfotbollen? Att allt ska handla om pengar? Att känslan och glädjen över sporten försvinner?"

Det fick mig att tänka till! Jaa, så kan man också se det. Det kanske finns en annan dimension att se  fotbollen från, att Jane faktiskt har rätt att tycka så, trots att hon är tjej och borde tycka att det är orättvist.

Tänk alla andra som inte tänker som jag, som bara hur man hanterar facebook- eller twitterinlägg. En del skriver aldrig. De bara finns där och läser, medan andra skriver allt de gör, medan en tredje proklamerar sina politiska ställningstaganden. Hur olika vi gör, ändå!
Detta är bara två ynkliga betraktelser över hur olika vi människor är. Ändå tänker jag mig att vi är svenskar med medelinkomst och svenssonliv. Har ganska lika liv!

Sätt nu detta i ett invandrarperspektiv.

Varför kan vi inte bara acceptera att vi är olika, alla människor!